Utrustning till havsfiske

Här nedan finns lite allmänna råd och tips när det gäller utrustning för havsfiske. Det är inte specifika råd för en viss typ av fiske utan allmängiltiga råd för all typ av havsfiske. Det finns ett stort behov av denna sida då det nästan dagligen har kommit mail med frågor angående sådana tips. Specifika tips angående specialiserat fiske såsom mete, vrakfiske mm finns under sidan "Fisketips". I de fall jag rekommenderar eller avråder från  utrustning av ena eller andra märket görs detta enbart av egen erfarenhet av specifika produkter av dessa märken. De råden gäller inte andra produkter av samma märken och är inte heller påverkade av någon slags sponsring eller dylikt som fallet kan vara på annat håll. Lilla My är osponsrade.

Val av multirulle

Det första man måste bestämma sig för är vilket sorts fiske rullen ska användas till. Idealet är naturligtvis att ha flera rullar för olika fiske, då en och samma rulle inte passar både till djuphavsmete och att jigga grundvattentorsk. Men som alltid är det plånboken som styr. Måste man använda samma rulle till all slags fiske så är det många behov den måste tillgodose. Det bästa är dock om man åtminstone kan kosta på sig två rullar. En rulle som används till lättare fiske på grundare vatten t.ex. spättamete, jiggning mm. En sådan rulle kan också användas på moderata djup, upp till kanske 50-60 m. Den större rullen används då också till detta fiske och till fiske på djupare vatten och för Norgeäventyren. Det är bra om rullarnas användningsområden överlappar varandra då de kan vara komplement ifall den ena rulle går sönder. Generellt sett så rekommenderar jag att inte använda för stor rulle. En stor rulle är klumpig och tung att fiska med en hel dag och eftersom de flesta vid modernt havsfiske idag använder flätlinor så behövs det ingen jätterulle för att ha tillräckligt med lina. Enda undantaget är väl om man ska fiska riktigt djupt, på djup över 300-400m. Då behövs det en stor rulle, men vill man rikta in sig på sådant fiske får man skaffa sig en rulle därefter. Den lilla rullen ska rymma allra minst 200m flätlina. Den stora rullen bör rymma minst 500-600m. Det är bra att ha lina i reserv ifall man råkar ut för linbrott mitt på linan. Används den mindre rullen mycket till att kasta med, t.ex. vid jiggning kan man ha en linspridare på rullen då denna fördelar linan jämt och gör att man kastar längre. (Egentligen kastar man längre utan linspridare men då måste man själv lägga på linan fint varje gång och det gör man inte vid aktivt fiske) Ska man vara kräsen är dock en rulle utan linspridare att föredra. Dels gör linspridaren att det tar längre tid att komma till botten och när det t.ex. gäller pyttesmå torskbulor så är varje tiondel viktig. Dels så vägrar jag fiska med linspridare vid tung fiske eftersom jag har erfarenheten av att den inte håller utan går sönder. Att tappa en stor fisk p.g.a. detta känns inte roligt. Att fiska utan linspridare med flätlina är inga problem. Man kan hjälpa till och styra med fingret om man märker att det blir väldigt ojämnt på rullen men oftast så lägger rullen själv upp linan hyfsat. Fiskar man med en lina mellan 0,20-0,30mm som jag rekommenderar så är inte risken speciellt stor att den skär ned i underliggande lager vid press. Det gäller ju dock att ha bromsen inställd rätt från början så det inte blir tvärstopp om fisken vill dra iväg. Då kan ju linan skära ned men det kan flätlinan göra på en rulle med linspridare också vid felaktig inställning av bromsen.

Ingen rulle håller bättre än man behandlar den. Skölj av den efter varje fisketur, smörj den ofta och lämna in den på service varje år om du inte kan serva den själv!

Val av spö

Liksom med rullarna är det bra att ha flera spön. Det går inte att använda samma spö till tungt havsfiske som till att kasta efter grundvattenstorsk eller att meta flatfisk med. I värsta fall klarar man sig med två spö men idealet är om man kan kosta på sig ett par stycken. Det ena bör vara ett robust havsfiskespö i 20-30 Ibs-klassen. Ibs betyder "pound". Detta används till att pilka, vrakfiska och djuphavsmeta med. 20-30 Ibs är alldeles lagom. Det finns ingen anledning att välja ett 30-50 Ibs spö för vårt nordiska fiske. Varje spömodell är visserligen individuell men generellt sett så är de flesta 30-50 Ibs spöna alldeles för styva. Det blir att stå och dra i ett kvastskaft. Det blir ingen känsla alls. Det traditionella havsfiskespöt är ett kort pilkspö på kanske 5 fot men jag föredrar ganska långa spön. Runt 7 fot är perfekt. Det är roligare att fiska med ett längre spö och det blir lättare att styra linan och fisken med det så att man inte går in i båten. Undantaget är väl om man ska köra typ Stand-Up fiske. Detta fiske behöver inte betyda fiske efter tropiska snabbsimmare som man måste stoppa innan de kör fast i korallreven. Korta Stand-Up spö kan även användas till t.ex. hälleflundrafisket. Men då ska det vara spö anpassade efter detta fiske och inte bara det vanliga korta pilkespöt. Det lättare spöet kan vara ett 6 eller 12 Ibs spö beroende på modellen eller ett spö som pallar för en kastvikt på 150 gr. Lättare spön är ofta märkta med kastvikter istället för Ibs. Det ska helst vara runt 8 fot så att det går att kasta med det.

Det är svårt att rekommendera något speciellt spö eftersom det finns en djungel av modeller och varje fiskare har sina egna preferenser för hur ett bra spö ska vara. Generellt kan man säga:

* Det finns olika s.k. "action" på spön. Toppaktion innebär att spöet böjer sig mest i toppen. Toppaktion är bra vid lättare mete och lättare havsfiske typ jiggning. Toppaktion fungerar inte med tunga vikter, vid djuphavsmete eller vid tyngre pilkning. Sedan finns det parabolisk, eller helaction. Det innebär att hela spöet böjer sig i en jämn båge. Det är det bästa för riktigt tungt fiske. Sedan så finns det ett mellanting som kallas mediumaction. Generellt rekommenderar jag detta, även om man kan ha toppaction på de lättare spöna. Helaction gör att man tappar lite av känslan i fisket tycker jag. Men det är som sagt individuellt för varje spömodell och för tungt fiske är helaction att föredra.

* Spöet ska ha ryggrad och klara av de vikter på beten du tänker fiska med. Detta är visserligen inte samma sak då ett spö kan klara av betesvikten men ändå ha dålig lyftkraft. Det enda sättet att testa detta är att känna på spöet i butiken. Att spöet klarar betesvikten testar du genom att hänga en pilk i den tilltänkta maxvikten i spötoppen. (Inte i ringen, då kan du skada keramiken i öglan) Spöet ska svikta lite. Händer det inget är spöt för styvt, böjs spötoppen alltför mycket är det för vekt eller har för mycket toppaction. Tänk dock på att pilken väger mindre i vattnet. Sedan så testar man spöets ryggrad. Det gör man genom att en kompis eller butikspersonalen (det sistnämnda är kanske bäst ur ansvarssynpunkt) håller i spötoppen och du lyfter i handtaget som om du skulle göra en pumpning. Du ska känna att spöet har ryggrad och orka lyfta även om det böjer sig. Spöet ska böja sig. Det ska inte vara stumt som ett kvastskaft. Spön med toppaction ska också ha ryggrad även om toppen böjer sig mycket. Tänk på att allt väger mindre i vatten. Bara för att du önskar fånga en 20 kg torsk så ska spöet inte orka lyfta 20 kg på landbacken. Det finns det inget spö som klarar. Du klarar inte av att lyfta mer än ett par kilo i spötoppen även med ett kraftigt båtspö och mer behöver du inte heller vid riktigt fiske. Fisken är ju i princip viktlös i vattnet och det är ju ändå en dödssynd att lyfta fisk ovanför vattenytan med spöet...

* Spöet ska ha många spöringar, eller i alla fall tillräckligt många för sin längd och action. Billiga spön har ofta för få ringar vilket gör att linan kommer i kontakt med spöet när det böjs. Det gör också att linans båge längs med spöet blir kantig då få ringar styr linan i en fin båge längs med hela spöet. Färre ringar gör att linan vid varje ring ändrar riktning i större utsträckning och det blir mer press och sliter mer på linan. Det är också extremt viktigt att ringarna är av hög kvalitet. Dålig keramik i ringarna är nog en av de största anledningarna till tappad fisk. Ett litet brott eller en liten spricka i keramiken skär av linan som ett rakblad. Kolla ringarna inför varje fisketur. Man kan dra ett fint tyg, t.ex. en nylonstrumpa genom ringarna för att kolla dem. Fastnar det trådar eller blir revor i strumpan så är ringen dålig.

Val av lina

På rullen ska det vara flätlina! En del fiskare använder fortfarande nylon vid t.ex. bulefiske eftersom nylonen är mer elastisk och dämpar stortorskens knyckar bättre. Jag föredrar att använda ett mjukare spö och en lösare ställd slirbroms istället. Flätlinan är mycket roligare att fiska med eftersom den är stum och känslig. För mete finns det ingen annan lina än flätlina. En annan fördel förutom känsligheten och styrkan är att du kan ha mindre dimension på linan och då gör linan mindre motstånd i vattnet och fångas inte lika lätt av strömmen. Har du inte fiskat med flätlina innan och provar det så kommer du aldrig att vilja gå tillbaka till nylon. Flätlinan är dyr men värd varenda krona. Viktigt är att när man lägger på flätlinan på rullen att den läggs på under press. Det går ju mycket flätlina på en havsfiskerulle och man använder ju bara de översta lagren. Är linan löst pålagd och man sedan pumpar upp fisk och lägger på översta delen av linan under press så trycks de undre lösa lagren ihop och deformeras. Dessutom kan hela linpaketet börja glida på spolen om den är löst påspolad. Man ska också alltid börja med ett antal meter nylon innerst eller tejpa fast flätlinan på spolen för att förhindra detta. Vill man inte köpa flätlina att fylla upp hela rullen med kan man grunda med en nylonlina underst som backing. Jag föredrar jag flätlina i grovleken 0,25-0,30. Det handlar inte om att tunnare lina inte håller styrkemässigt, för det gör den. Men den håller inte för den nötning som tufft havsfiske utsätter den för. En liten skada på en tunn lina kanske sätter ned dess styrka med hälften medan samma skada på en tjockare lina inte gör så mycket. Vid havsfiske utsätts linan för mer nötning än vid något annat fiske. Köp en lite överdimensionerad lina för säkerhets skull.

Viktigt! Ha som regel att alltid kapa av ett par meter av linan inför varje fisketur för att undvika linbrott p.g.a. slitage. Fiskar man på besvärlig botten så kanske man får kapa av ett par meter flera gånger under fisketuren. Har du fastnat i något vasst på båten eller om du trasslat in dig i en medfiskares krok eller ring så att du misstänker att linan blivit skadad - kapa den!

Det finns många bra flätlinor att välja mellan. Jag föredrar en lina som inte är för mjuk och fladdrig. Linan ska ha en viss inneboende styvhet. Den blir lite sämre att kasta med då men mycket enklare att knyta och trassla upp ifall man fastnar i sina medfiskare.

En viktig detalj när man fiskar med flätlina är att ALLTID! använda en tafs av nylon närmast pilken. Den ska vara runt en meter lång. Grovleken på nylontafsen ska vara minst 0,60. Jag använder 0,80 i Sverige och 1 mm lina i Norge. Tafsen är till för att skydda flätlinan mot slitage, inte som brottlänk vid bottennapp. Både fisktänder och gälar och bottenkontakter sliter på linan. Ibland hänger sig pilken med sin vassa krok. Dessutom inträffar det alltid att man trasslar med sina medfiskare och med nylon längst ned är det lättare att reda ut trasslet. Flätlina som snott sig runt krokar och letat sig in i ringar är inte kul. Speciellt inte om det är tio minusgrader. När man fiskar tungt fiske ska man ALDRIG använda hakar att fästa betet i. En stor fisk kan bända upp även de grövsta hakarna. Knyt alltså ett grovt lekande i varje ände på din skyddstafs. Nylontafsen längst ned är som sagt ingen brottlänk som ska gå av vid bottennapp. Det går naturligtvis att dimensionera nylontafsen i förhållande till flätlinan så att nylonen är den som brister om man fastnat i botten. Det viktigaste är dock att nylonlinan håller för det den är till för - att skydda flätlinan.

Långor och hällflundror har sylvassa tänder som lätt sågar av en 0,60 lina. Vrak och bergbotten har skarpa kanter som lätt försvagar linan som sedan kanske brister vid napp. Använd inte för tunn nylonlina bara för att du ska ha den som brottlänk. Många vill ha en klen brottlänk för att den ska gå av där vid bottennapp och inte högre upp på den dyra flätlinan. Det finns naturligtvis sämre flätlinor som kan gå av lite var som på linan eftersom de håller ojämn kvalitet. Då får man köpa en lina med kvalitet... En annan anledning till att flätlinan går av högt upp vid bottennapp är att många virar den runt en pinne eller liknande för att dra av bottennappet eftersom man inte kan hålla flätlinan med fingrarna och absolut inte ska vira den runt handen. Linan går då ofta av vid pinnen p.g.a. sned belastning och nötning. Bästa sättet att säkra att linan går av vid änden utan att använda för klen brottlänk är att låsa rullens spole genom att hålla fast den med handen och låta strömmen dra av linan medan man håller spöet i linans riktning. Är strömmen svag får man köra av linan. Är linan inte skadad högre upp så går den med denna metod i princip alltid av i knuten som är den svagaste punkten.

Tillbehör

* Hakar - används bara i undantagsfall. Stor fisk drar sönder även den massivaste hake. Använd ett lekande istället och fäst en ring i det så kan du snabbt kan byta bete ändå.

* Lekande - Ska vara solida och kraftiga. Köp lekande med bra kvalitet. Många lägger tusentals kronor på dyra rullar och spön och sedan köper man de billigaste lekandena på marknaden. Idiotiskt. Det hjälper inte att flasha med finaste rullen om man tappar storfisken p.g.a. att lekande gått sönder. Köp svarteloxerade lekande. De mässingfärgade ärgar i saltvatten.

* Ringar - Precis som med lekandena, fast än mer bortglömda. Använd gärna originalringarna på betena eller köp de billigaste du kan hitta. Bästa sättet att bli av med drömfisken. Köp ringar av kvalitet! Provdra dem!!! Häng en väska med 10 kg vikt i pilken och ryck lite upp och ned. De ska tåla detta. Även om torsken väger 20 kg så väger den inte det i vattnet och du kan aldrig lyfta mer än kanske 4 kg med spöet. Detta till trots så har jag sett stortorskar massakrera även de solidaste ringar.

* Krokar - Satsa på kvalitet här också. Det finns en anledning att vissa krokar är dyra. Det är för att de håller. En rätad eller bruten krok betyder tappad fisk. Håll krokarna vassa med bryne. Kontrollera dem regelbundet under fisketuren. Fiskar man på hård botten eller på vrak så blir de lätt slöa vid bottenkontakt.

Kom ihåg - En kedja är inte starkare än den svagaste länken!

Ett inköp av mindre enkelkrokar till pillemete. Kvalitet kostar - dessa få krokar kostade 750kr...

Annan utrustning

* Huggkrok eller håv, spöbälte, kniv, tång, avbitare, bryne, vågar, måttband, papper och penna, kamera, mobil och extra fiskeutrustning är saker som bör finnas med på en havsfisketur.

* Andra bra saker att ha med är plåster och eventuell annan sjukvårdsmaterial, extra kläder, regnkläder och naturligtvis mat och vatten. En fika förhöjer trivseln och fisken nappar alltid bättre när man fikat...

* Har man egen båt ska det finnas nödraketer och bloss, brandsläckare, verktyg, extra säkringar, vanlig kompass och gärna ankarutrustning med.

* För att ta hand om fångsten på rätt sätt så att fisken håller sig bör den rensas inom kort och helst läggas på is. Kan man inte få tag i is kan man frysa plastpåsar med vatten i. Det är bättre än kylklampar. Förvara då fisken och de frysta plastpåsarna i lådor med lock så att luften inte cirkulerar. Efter fisketuren tar man bara ut isen ur plastpåsen och slänger påsen. Låt isen ligga i påsen under fisketuren, man ska inte ha vatten på fiskköttet. Låt därför inte heller fisken ligga i vatten. Har du skaffat riktig is så förvarar du isen och fisken i lådor som har avrinningshål så att vattnet rinner ut annars blir köttet urlakat och isen smälter snabbare. Riktiga fisklådor fungerar bra om du kan skaffa riktig is. De är också lätta att stapla. För is i påsar är frigolitlådor med lock det bästa. De fungerar också till lös riktig is. Men då måste där vara avrinningshål i dem. Man kan också förvara fisken i plastpåsar tillsammans med is i påse i en kylbag eller kylväska.

* När du kommer hem från fisketuren... låt inte latmasken ta överhanden. Spola av din grejor i duschen, pilkar och tackel också och låt de hänga och torka. Ta hand om grejorna så slipper du mötas av rostiga krokar, kärvande rullar och dåliga tackel när du ska ut nästa gång.