VÄLKOMMEN TILL TEAM LILLA MY

Vrakfiske på Östersjön 26 feb 2006

En liten berättelse om fisket under sportlovet

Vintersäsongen på Öresund hade börjat lite trevande, för att sedan tvärdö i mitten av februari. Vi var frustrerade över det dåliga fisket. Att åka ut och leta bulor i 6-7 timmar på ett iskallt Öresund för att komma hem med en handfull småtorskar i viktklass 2-5 kg kan göra en mer än lovligt deprimerad. Till råga på allt hade Lilla Mys ägare Ove kommit ned från Stockholm, för att under vecka 8 (sportlov på mitt jobb) få fiska lite och få med sig lite torsk upp till Norrland. Veckan innan så hade fisket varit det bästa hittills på säsongen, så jag hade skickat flera upphetsande rapporter till Ove, om att nu hade säsongen verkligen satt igång efter en oerhört trög start. Själv satt jag fast på jobb och kunde inte fiska men varje dag man kom hem kunde man läsa om lyckade fisketurer gjorda av danska småbåtar. Nu brann fiskefebern i kroppen inför semesterveckan.

Långa på 3,4 tagen i en bula!!!

Buletorsk på 15,2 kg
Fem turer senare så var det knappt en ynklig liten gnista kvar av den, och hoppet om ett bra fiske hade dött ut fullständigt. Fisket hade varit katastrofalt för alla båtar under hela veckan. Själv hade vi gjort en bomtur och tre turer med 5-8 mindre torskar per tur. Onsdagens tur hade visserligen givit en madam på modiga 15,2 kg tillsammans med ett par fiskar på 7-9kg men det var för att vi hade turen att hitta en fin bula som under 20 min släppte ifrån sig de fiskarna. Resten av dagen var katastrofal. Nu var fisketemperaturen nere på fryspunkten.

Vi hade pratat så smått om att försöka på Östersjön men vädret ingav inga förhoppningar till det.  Efter den sista dåliga fisketuren på fredagen så ringde Jimmy och sa att det kunde göras ett försök på lördagen. En snabb titt på DMI visade att vädret skulle vara knappt acceptabelt under förmiddagen och försämras snabbt efter lunch. För en liten båt som Lilla My var det en balans på en knivsegg. Men fisketokig som man är så börjades packningen omedelbart och fiskkamrater ringdes in. Farsan och Ove var trötta på att fiska efter den usla veckan, så de ville inte med. Ett beslut de kom att ångra. Budet gick istället till Christian och Torben från Team Halmstad som varit med på ett par turer innan.

Väl nedkomna tittade vi ut över ett råkallt och blåsigt Östersjön. Vädret var sämre än förväntat men vi kunde ju bara försöka. Det blev en guppig färd ut till första vraket. Vind och vågor kom snett framifrån babord och slog iskalla över båt och passagerare och vattnet frös på både kabin och overaller. Ett par släpp senare på vraket som endast resulterade i en felkrokad enkilostorsk sände inte humörkurvan uppåt precis. Tveksamheter inför en färd ännu längre ut valsades runt inne i huvudet tillsammans med förhoppningar om ett lyckat fiske på vårt specialvrak, som jag visste kunde ge kanonfiske. Fiskeidioten segrade och en lång färd tog sin början. Men ju längre ut vi kom desto mer lade sig sjön, även om den knappast var behaglig. Väl framkomna på positionen tittade Torben upp under sin frusna huva och skakade av köld. Stackaren hade suttit på babord och fått allt vatten över sig och flytoverallen var nog inte helt vattentät. Uppmuntrande ord om att få upp värmen med kanonfisket som väntade oss fick honom på bättre humör. Klockan var nu nio. Det första släppet var dock resultatlöst och när det andra också blev det så bad jag tyst en stilla bön att vi inte gjort hela denna djävulska resa förgäves. Med erfarenhet från de två första drivorna kunde jag placera båten mer exakt vid tredje släppet och blev också bönhörd. Två torskar på 6-7 kg dunsade snabbt i däck. Vi enades snabbt om att det var väldigt fina fiskar men hade vi vetat vad som komma skulle så... För nu var det som om proppen gick ur. En napprush utan dess like tog sin början. Varenda gång jag precisionsplacerade båten över det lilla vraket, så stod alla spön spända. Kallt var det fortfarande, linan frös på spolen och spööglorna isade igen, men ingen brydde sig längre. Varje nedsläpp resulterade i fina torskar på mellan 6-9 kg. När turens minsta torsk, en liten 4 kilos fisk, dök upp så blev det skratt och gliringar, för det var tydligen den enda under 5 kg som fanns på vraket. Snart skulle de visa sig varför inga mindre torskar nappade. Medelvikten på torskarna blev bättre. Snart kom den första över 10 kg och den följdes av fler. Torben höjde sitt PB flera gånger och låg för närvarande på 12,6 kg. Själv hade jag fått 3 över med största på 14,7 kg. Christian var fortfarande utan tia, men antalet fina fiskar strax under var mycket stort. Då dök en garnbåt upp i horisonten och vi körde från vraket för att inte avslöja vår position. Under tiden garnfiskaren drog upp sina garn i närheten låg vi och fikade och rensade fisk en halv sjömil från vraket. Humöret var på topp efter den sega inledningen och blev allt bättre när vi tänkte på vad som väntade oss när vi kom tillbaka till vraket. 

När garnfiskaren så småningom masade sig därifrån så blev det snabb återfärd till vraket. Fisket hade knappast blivit sämre av uppehållet. Nu startade ett riktigt svettigt fiske. Ofta är det så att den stora fisken står längst in i vraken och man kan behöva fiska bort småfisken först innan de stora behaga att komma ut och nappa. Nu hade vi fiskat bort de små 5-7 kg torskarna och de större började nappa istället. Det var stor fisk på i varje driva. Många stora torskar gick av. Ibland krokas de dåligt på jiggarna eller biter bara om stjärten. Flera 10+ torskar tappades, men flera kom också upp i båten. Ju mer vi fiskade desto mer fisk verkade det bli och desto större blev den också. Nu var det ingen fisk under 8 kg som nappade och armarna började bli möra. Klockan närmade sig halv ett och hemfärden började nalkas. Det väntades gäster hemma i Halmstad så vi kunde inte bli ute för länge. Sista släppet ger två maffiga torskar. Torben kämpar tungt med sin fisk, ett förmodat nytt PB, medan jag snabbt släpper tillbaka min torsk på 12 kg blankt. Jag backar båten för att underlätta kampen för Torben och snart syns ett jättehuvud i ytan. Tyvärr motsvarar inte torskens kropp huvudet. Fisken väger bara 11,4 kg. Det här är ju helt sjukt enas vi om. Vi måste göra ett släpp till. Detta blev sedan sagt flera gånger för de sista släppen ger så många kontakter med riktigt grov fisk att man tror sig vara förflyttad till Storskaltaren på Söröya. Christian får en på 14,5 kg, Torben får upp dagens största på 16,2 kg. I dagens näst sista släpp har vi dubblé på 10:or. Torben orkar inte mer, men vi måste göra ett släpp till säger jag. Det är absolut sista. Nu är klockan ett och det var vår hållpunkt för absolut sista tid för hemfärd.

Vraktorsk på 13,9 kg
Utsättning av 13,9 kg torsken. Det känns bra att kunna släppa så fina fiskar.

Vacker torsk på 13,3 kg

13,3 kg torsken simmar ned.

Christian med fin torsk på 14,5 kg.

Stor jigg i stort gap.
I sista nedsläppet tappar jag 2 stora fiskar och Christian en, Torben får på en monsterfisk som ohejdbar rusar rakt in i vraket och går fast. Jag och Christan får på två mindre fiskar efter att vi tappat de stora, de kom upp och visade sig ligga runt 9 kg! Vi orkade inte väga dem... Hur många jättar vi tappat går det inte att hålla räkningen på. Vi har landat 11 torskar över 10 kg. Antalet torskar mellan 8 och 10 kg är 25-30 st. Detta på mindre än 3 timmars fiske. När vi lämnar vraket nappar fisken fortfarande för fullt och det är bara stor fisk. Vi måste hem nu men tankarna rusar ju runt i huvudet på en. Hur många kunde vi fått om vi legat kvar. 20st över 10 kg. Eller fler? I vanliga fall brukar vi ju vara ute ett par timmar till. En annan sak är ju det faktum att det inte var någon rom alls i fiskarna. Leken börjar senare här. Hur många hade vägt över 10 kg på en normallång tur ett par månader senare om fisket varit så här? 40 - 50 st? Det är meningslöst att spekulera, för förhållandena skiftar så snabbt, det vet jag. Men tanken svindlar.

En vecka senare är vi åter på Östersjön, denna gång med Johans båt, en riktigt skittur som ger en enda femkilostorsk och en massa problem. Om det har med skepparen att göra låter jag vara osagt ;) men det visar effektivt hur snabbt det skiftar och att spekulationerna förra veckan var utan mening.

 

Stort gap på torskarna. 14,7 kg.

En del av fångsten vi gjorde. Många återutsattes dock.
 

Turens största och nytt PB till Torben - 16,2 kg.

och så här kan det se ut om man är ute med fel båt... :)