VÄLKOMMEN TILL TEAM LILLA MY

Fedje 2002

Planerna på en Norgetur hade lockat ett tag och under vintern så smiddes de klart. Ön Fedje 10 mil norr om Bergen blev utvald som resmål dels p.g.a. sitt variationsrika fiske, dels för att vi inte kände för att traila båten upp till Nordnorge. Ett par reportage om öns fina fiske i Fiskejournalen var inspirationen och kontakt togs med kände storfiskaren Björn Carlo Karlsson som varit på ön ett par gånger för att få tips om fisket. Kanske kunde man mjölka han på ett par positioner. Carlo visade sig vara mer än hjälpsam och bjöd friskt på tips om fisket. Han hade varit där under våren och vi skulle upp på sommaren, men jag räknade med att fiske efter öns stora katter och välvuxna plattfiskar kunde vara bra på sommaren också. Just inomskärfisket efter grova rödspättor och bergskäddor lockade. Det var ju perfekt att ha ett alternativ om storsjöfisket slog fel eller vi blåste inne.

 

 

I mitten av Juni packades bil och båt och kursen sattes mot Norge, en beräknad resa på 120 mil. Oslo passerades på kvällen och 50 mil kändes snabbt avklarade. Men sedan blev det allt motigare i takt med att Norges fjällmassiv tornade upp sig framför oss. Färden över upp över Hardangervidda gick i snigeltakt med farsans gamla Toyota. Stundtals gick det inte att hålla mer än 40 km/h på de branta vägarna. Den bilen blev aldrig sig själv efter den resan. Det bästa var när vi kom ut ur en lång tunnel och vägen bara försvann framför oss innan vi upptäckte att den förvandlats till en brant serpentinväg ner till botten av fjorden någon kilometer under oss. Man bara väntade på att bromsarna skulle säcka ihop när vi på låg växel sakta rullade ner.

 

Paus på väg ned i Aurlandsdalen

Utsikten över Aurlandsdalen

 

Huset vi bodde i.

Men fram kom vi till slut och på ön tog vårt vänliga värdpar Jan och Mona emot oss och visade runt oss i huset vi skulle bo i. Vi tre man skulle dela på säkert 150 kvadrat våning så man behövde knappast trängas. Båten sjösattes med hjälp av färjelägets angöringsramp som Jan fick lånat, då ön saknade båtramper i övrigt. De första dagarna var vädret hyfsat och vi satsade på kattmete på positioner vi fått av Carlo. De blev dock totalbom då inte en katt nappade trots ihärdigt nötande. Upp kom istället en mängd lubbar. Småsejen som vi använde som bete fanns i kolossal mängd på varenda grundtopp runt ön. Emellanåt fick vi riktiga värstingnapp med ylande rullar under sejfisket då fina blekor gick på. Men katterna lyste med sin frånvaro. Ett samtal med vår värd Mona bekräftade våra farhågor. Kattfisket hade varit katastrofalt hela året. En lokal yrkesfiskare som brukade ta med sportfiskare ut hade bara fångat tre katter under året. Inte heller flatfiskmetet inomskärs gav någon utdelning. Fisk fick vi men inte av de arter vi ville ha. Istället för rödspättor och bergskäddor nappade småtorsk och blågylta friskt. Kanske var det fel årstid inte bara för katten utan också för plattfiskarna. Botten på de positioner vi fått var fylld av lång tång, så kanske hade plattfiskarna flyttat på sig. Efter flera dagars resultatlöst letande och nötande efter katt och plattfisk gav vi upp och började leta efter annan fisk.

 

Bleka på 4,1 kg

 

Det fanns gott om fina djupkanter runt ön. Vi satsade på en djup ravin nordväst om fyren Holmen Grå och lite djuphavsmete lockade upp fina exemplar av både lubb och långa. Trevliga och färgglada kungsfiskar nappade också emellanåt och förgyllde fisket.

 

Bosse med lubb och en illröd krabbat

 

Ove med dubblé på kungsfisk

Lubb på 6,65 kg

 

Bosse med fin långa

 

Mycket att rensa efter dagens slut.

 

Jag med fin kungsfisk.

Det kom in ett blåsväder mitt under vår vistelse och tre dagar blåste bort medan vågorna slog högt över yttre skären. På puben träffade vi några lokala yrkesfiskare som villigt delade med sig av några heta platser och när vädret sedan lade sig igen så bar det ut till en plats som de lokala kallade "Nacken" Det visade sig vara ett grund med en topp på 110m med djupt vatten omkring. Här tillbringade vi de sista dagarna med med djuphavsmete som resulterade i fler långor och lubbar.

Bosse med lubb och långa

 

Ove och Bosse med långor